På den senaste tiden har feminism blivit något som fler och fler pratar om. Det dyker inte bara upp i politiska kretsar utan även i vår populärkultur och sociala medier. Även kommersiella och kapitalistiska krafter har snappat upp detta heta ämne. Men vad händer när gigantföretagen plockar politiska budskap från dess sammanhang och gör dem till en trendig accessoar?

När F! började få ökat väljarstöd i valet 2014 blev varje parti plötsligt officiellt feminister. Deltagaren Smail från förra årets säsong av dokusåpan Paradise Hotel chockade många med sitt feministiska blogginlägg efter inspelningen. Och vi niohundra tusen som följer artisten Zara Larsson på sociala medier får ta del av långa feministiska texter. “Jag hatar det patriarkala samhället vi lever i och jag avskyr machokulturen”, skriver hon i ett blogginlägg. Det vi kan konstatera är att feminismen på senare tid har blivit synligare i vår populärkultur. Laddningen i begreppet verkar ha svalnat och fler tar steget och kallar sig för feminist. Hur bra som helst, så klart.

Lika bra borde det väl då vara att inflytelserika företag som H&M hakar på ”trenden”. På deras ungdomsavdelning kan man nu köpa tröjor med feministtryck på. Men det är väl också just det, att det är först nu när feminismen är en ”trend” som det plockas upp, och inte för att H&M helt plötsligt blivit politiskt aktiva och vill förändra världen. Att företag skapar produkter utifrån folkets intresse är inget nytt. Men den här gången handlar det inte om den senaste disneyfilmen eller ett boyband som H&M gjort ett affärsavtal med. Nu handlar det om en politisk kamp med ett viktigt budskap. Feminism finns inte för att underhålla människor eller tillgodose dem med snygga kläder. Men företagen utnyttjar tillfället och stjäl symboler och slagord från sina viktiga sammanhang och tjänar sedan stora pengar på det. Samtidigt fortsätter deras reklamer att reproducera skeva kvinnoideal som motarbetar feminismens grundtankar.

Samtidigt tycker jag att det är viktigt att en politisk åsikt ska vara tillgänglig för alla, så en utveckling som gör politiken mer lättillgänglig och folklig bör vara positivt. Att sträva mot någon slags sluten och akademisk feministisk kamp är bara ett osmakligt sätt att utesluta människor. Mångfald är viktig för de allra flesta rörelser, men jag tror att det finns bättre sätt att nå dit än att låta H&M styra seglet. För vad är konsekvenserna när det feministiska budskapet urvattnas av ett företag med vinstintressen? Se bara till exempel peace-tecknet eller yin och yang-symbolen som båda två ursprungligen symboliserade viktiga religiösa eller samhällspolitiska dilemman. Idag associerar nog de flesta dem till något omodernt och passé.

Det som är trendigt idag är det inte i morgon, som Agnes Grefberg Braunerhielm skriver i sin artikel om Acnes jämställdhetskollektion. När folk tröttnat på sin kvinnoteckentröja nästa vår så återstår ändå våra jämställdhetsproblem. Men vad som än händer så hittar vi H&M högst upp i pyramiden, badandes i sitt hav av pengar. Och antagligen planerar de sin nästa kollektion.

 

 

 

                                                                                                                                                       Sonia Vall